Göran Skytte är besviken över att inte Livets Ords sammankomster får lika stort medialt utrymme som Prideveckan. Det är lite komiskt. Själv har jag aldrig deltagit i Pride. Men jag kan nog säga att jag skulle föredra den före vad Livets Ord än anordnar - vilken dag som helst.
Jag kan inte låta bli att ryckas med i den festliga stämningen kring Pridetåget, själva orgasmen i Prideveckan. Trots regnet som hemsökte oss stockholmare i dag var det bra drag. Samtidigt har den mindre trevliga sidan av Pridevänstern blivit tydlig under veckan som gått. När en outhärdlig Alexander Chamberland (tidigare språkrör för Grön Ungdom) sitter i Gomorron Sverige-studion och så medvetet spökar ut sig och så medvetet talar med vevande armar för att verkligen visa hur mycket icke-hetero han är, blir jag bara trött. Ja, jag accepterar och respekterar dig som bög, flata eller transa. Du behöver inte skrika det i örat på mig. På något sätt känns det som om människor med Chamberlands uppmärksamhetsbehov går igenom något slags identitetskris - som de vill lasta övriga samhället för. Spänn av. Alla kan inte vara the only gay in the village.
Kravet att få bli respekterad som alla andra är självklart. Det är när människor börja kräva särskilda rättigheter för sin läggnings skull, som det styr fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar