torsdag 31 januari 2013

Regeringen uppmärksammar SFI-fiaskot

"Den [SFI] är för dåligt anpassad till den enskilde individen, det är för mycket avhopp från svenskundervisningen, det är för dålig jobbkoppling och det varierar för mycket över landet hur svenskundervisningen ges. Det här är ett allvarligt problem ur integrationssynpunkt."
No shit, Erik Ullenhag.

Regeringen verkar ha vaknat upp och insett hur dåligt SFI fungerar. Det är välkommet. SFI har länge varit en nedprioriterad fråga, trots att en illa fungerande undervisning lägger krokben för den övriga integrationspolitiken.

Det finns en myt om att akademiker och analfabeter klumpas ihop i samma klasser. Riktigt så ser det inte ut. Varje elev får göra ett nivåtest och utifrån resultaten på denna visserligen väldigt okomplicerade skattning placeras de på rätt nivå. Att akademiker och analfabeter skulle hamna i samma klass stämmer därför inte - förutsatt att nivåtestet görs överallt.

Däremot är det sant att kvaliteten och formen på undervisningen varierar kraftigt från aktör till aktör och att den inte alls är individanpassad efter att eleven väl placerats i en klass. Något måste också göras åt de rullande kursstarterna. Elever trillar in allt eftersom under pågående kurs, vilket gör att de tvingas läsa en kurs de inte begriper innan vissa examineras och kursen sedan kan börja från början igen.

Att kombinera språkinlärning med arbete eller praktik är en bra idé. Men alla kommer inte att få en praktikplats eller hitta ett arbete som kan kombineras med studier i svenska. Därför måste det även fokuseras på kvaliteten själva undervisningen, som på många håll är rent katastrofal. Lite pedagogik kanske kan vara värt att prova?

Tidigare bloggat i ämnet:
Ingen bryr sig om SFI
Glada SFI-amatörer
SFI: Driftsformen är inte problemet

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hans: Det är betydligt värre än du kan ana i dina värsta farhågor. Jag arbetar som studiecoach och lärarassistent i en mellansvensk storstad och i varje fall här är det kaos. Matchningen fungerar inte alls. Eritreaner och somalier som knappt kan säga Hej går på C nivå medan bla en amerikan med doktorsgrad i juridik går på B men pratar svensk relativt obehindrat.

Många ggr är B eleverna tio ggr bättre än C. När det gäller A nivån så är det olika även där. Man måste ochså komma håg att alla inte börjar direkt då de kommer till Sverige. En elev jag pratade med hade varit i Sverige i fem år innan han började på SFI. Han kunde därigenom ganska bra svenska pga av att han direkt vid ankomsten hade fått en praktikplats genom kommunen där de flesta var svenskar. Men av någon anledning tyckte systemet at han måste gå igen alla faserna med den tid de ska ta. Det är som alltid det är dem som presterar lägst som ska styra. Jag har även pratat med elever som skolat pga av att dem är missnöjda med matchningen till grupperna. Välmeriterade iranier och greker måste anpassa sig efter somaliska kvinnor vilka till 90% är analfabeter.

/Still going strong

Chrille sa...

Vill tillägga att det är en myt att arbete är bästa vägen till svenska språket och integration. Har du en person som pratar persiska eller bosniska på arbetsplatsen så lär denna person sig svenska språket.
Men har du två eller fler som kan ett icke-svenskt språk så kommer de att prata med varandra på det språket och inte på svenska. Språket blir då istället en barriär mot integration.
Jobbar på en arbetsplats med många invandrare och många kan sämre svenska efter ett par år här, än när de började jobba här. Istället för att läsa papper eller fråga arbetsledningen så frågar man sina språkliga kamrater. Det blir också en slags exklusiv "klubb" på jobbet med hemligt språk. Man odlar ett slags åtskillnad snarare än integration. Det kan verka bra att man hjälper varandra, men resulterar i att vissa aldrig lär sig svenska ordentligt utan snarare tappar sina oanvända kunskaper.

Anonym sa...

Chrille: Helt rätt! Det var precis så med finnarna på 1960-talet, och med syrianerna i S-tälje på 1970-idag, och med muslimerna i Malmö mellan 1980 till idag.

Man ser även mycket tydligt hur olika grupper per automatik ter sig till varandra under rasterna på SFI men ochså på lektionerna. Har jag tolv elever varav fem har "arabiskt" ursprung så kommer dem alltid garanterat att vilja ingå i samma samtalstödsgrupper etc etc. Detta löser ingenting om man nu vill ha integration. Vi försöker ibland tom med "våld" splittra grupperna åt så att de inte kan agera enligt denna strategi.

Lärarinna i Malmö stad

Anonym sa...

Med det jag samlat ihop från media och de få jag känner som jobbar med SFI eller integration så instämmer jag med alla kommentarer.

Vill tillägga att jag undrar över det där med avhoppsfrekvensen från SFI. Hur många av dessa tycker att SFI är skit och går direkt på någon högskole/universitetskurs istället? Jag känner nämligen två polskor gick den vägen istället, då de hade bråttom ut i arbetslivet.

Anonym sa...

Jag har jobbat på SFI i ett antal år nu under en rad olika friskolor. Jag anser att problemet med SFI är att friskolekoncerner använder SFI som en ny kassako för vinster i värlfärd. Alla de stora aktörerna ägs av riskkapitalbolag och då ser man till att snåla så mycket som möjligt på lärare och material. Varför? För vinsternas skull såklart! Dessa skolor bidrar dessutom till att dumpa läraryrkets status till nya bottenivåer. SFI lärare